Andningsvård
CPAP är en behandling där ett positivt luftvägstryck i luftvägarna under hela andningscykeln åstadkoms. Genom uppblåsningen av luftvägarna eller volymökning öppnas stängda lungdelar. CPAP påverkar redistributionen av vätska i lungorna positivt, vilket underlättar andningsarbetet och sekretmobilisering. Behandlingen kan ges kontinuerligt eller intermittent [9].
Många olika indikationer
CPAP används i många kliniska situationer, med olika målsättningar. Exempelvis används CPAP på sjukhus vid lungödemsbehandling eller vid akut andningssvikt på grund av atelektaser (sammanfallna lungblåsor), slemstagnation, eller vid dålig syresättning. CPAP är inte en optimal behandlingsmetod under längre perioder för patienter med nedsatt uthållighet i andningsmuskulaturen, som till exempel vid KOL, neuromuskulär sjukdom eller för patienter med uttalade obstruktiva besvär. Dessa patienter bör istället behandlas med Bi-Level-ventilation (Bi-LevelPAP). Då levereras ett inandningsstöd till patienten som underlättar andningsarbetet [9,11,15-17].
Ett annat användningsområde för CPAP är vid sömnapné, då patienten har en CPAP-ventilator hemma [11,17]. CPAP används också inom neonatalvården. CPAP-behandling ges vanligen på intensivvårdsenheter, men kan förekomma på alla typer av avdelningar och i hemmet. Behandlingstiderna och frekvensen varierar mycket, beroende på orsaken till behandlingen och hur väl patienten tolererar den. CPAP-behandling ordineras av läkare och inleds vanligen av fysioterapeut eller sjuksköterska [11,15,17].
Patientens upplevelse av behandlingen
Det är viktigt att förklara för patienten varför behandlingen med CPAP/Bi-LevelPAP är bra, hur det kommer att gå till och hur det kan komma att kännas. En del upplever att det är obehagligt att behandlas med CPAP/Bi-LevelPAP eftersom masken sitter tätt över näsa och eventuellt mun och det kontinuerligt blåser luft i masken.
Om patienten känner att andningsarbetet blir bättre, accepterar hen oftast behandlingen på ett bra sätt. Det gäller dock att ge ett lugnt bemötande och inte lämna patienten ensam vid inträningen eftersom behandlingen till en början kan ge en instängdhetskänsla. Tänk på att när patienten har oförmåga att ta bort masken själv, vid illamående/kräkning föreligger stor aspirationsrisk [11,17].
För att optimera behandlingen bör optimal kroppsposition intas och rätt mask provas ut eftersom det finns många olika typer. Inställningarna för CPAP-ventilatorn bör också provas ut och anpassas efter patienten. Börja med ett lägre tryck för att sedan öka. Inställningar för tryck ordineras av läkare [17].
Behandlingstryck
Behandlingen kan ges intermittent eller kontinuerligt. Behandlingstrycket ska vara läkarordinerat och brukar variera mellan 5 och 15 cm H2O tryck och beroende på patientens behov och tillstånd. BilevelPAP (bilevel positive airway pressure) använder två motståndsnivåer, ett högre tryck på inandning (IPAP) som sänks till utandningen (EPAP=PEEP). Skillnaden i trycken ger tryckunderstödet och hjälper patienten att andas ut [24-25].
Gör så här:
- Kontrollera läkarordination.
- Förbered utrustningen.
- Förklara för patienten vad som ska göras.
- Anslut masken och sätt den tätt över patientens näsa och mun.
- Vänj patienten successivt vid ventilatorns tryck tills ordinerat tryck har uppnåtts [11-12,17].
Före och under behandlingen kontrolleras
- puls
- blodtryck
- syremättnad
- andningsfrekvens
- eventuellt koldioxidnivåer (vid risk för CO2-retention) [17]
- eventuella tryckskador av mask.
Kontraindikationer till CPAP-behandling
Absoluta kontraindikationer:
- Odränerad pneumothorax
- Subkutant emfysem
Relativa kontraindikationer:
- Hjärtarytmier
- Hypotoni
- Hypovolemi
- Högt intrakraniellt tryck
- Kräkning
- Aspirationsrisk
- Sänkt medvetandegrad [17]
CPAP-utrustning
Eftersom det finns olika fabrikat är det viktigt att informera sig om den CPAP-utrustning som finns på den egna enheten. Tänk på att hitta rätt mask för patienten för att optimera behandlingen och minska risk för läckage. Vissa CPAP-ventilatorer kan ha befuktare som kan kopplas till för att förhindra uttorkning av slemhinnor och ge en behagligare behandling för patienten [11,17].
Rengöring/desinfektion av CPAP- och Bi-levelPAP-utrustning
Det är mycket viktigt att CPAP- och Bi-levelPAP-utrustningen rengörs dagligen då det lätt bildas bakterier på mask och slangar som kan orsaka infektion hos patienten. Även befuktaren måste rengöras dagligen och sterilt vatten bytas [11].
Dagligen på sjukhus och klinik:
- Desinfektera i diskdesinfektor.
- Byt slang och rengör i diskdesinfektor med hjälp av en genomspolningsinsats.
- Engångsslangar byts dagligen.
- Använd sterilt vatten till befuktaren. Rengör som ovan.
Dagligen i hemmet:
- Rengör mask med diskmedel och kroppsvarmt vatten. Skölj och låt lufttorka.
- Rengöring av slang, se tillverkarens anvisningar.
- Använd sterilt vatten till befuktaren om inte annat ordinerats. Rengör som ovan. Alternativ till eftersköljning med sterilt vatten är eftersköljning med kokt vatten från rent kärl.
Läs mer i Vårdhandboken
Basala hygienrutiner och klädregler
Samlingssida för alla sidor inom basala hygienrutiner och klädregler.
Patientens rättsliga ställning
Läs om vårdgivarens skyldigheter och patientens valmöjligheter. Det finns också information om vart patienten kan vända sig om hen inte är nöjd.
Avvikelse- och riskhantering
Här kan du läsa mer om vårdgivarens ansvar för att utveckla och säkerställa kvaliteten i verksamheten. Det finns också information om att bland annat rapportera risker och anmäla avvikelser.
Dokumentation
För att säkerställa att patienten får en god och säker vård finns en lagstadgad skyldighet att föra patientjournal över de bedömningar och beslut som har gjorts avseende patientens vård och behandling.